Varför vi använder dåliga strategier - del 2

Idag fortsätter jag där jag avslutade förra gången. Temat är fortsättningsvis ”dåliga strategier” och drivkrafter bakom. Det blir fler exempel på inboxningsbeteenden och beteendeanalyser i dagens artikel.

Hannas träning - fortsättning
Hanna fortsatte att träna hemma. Hon köpte en motionscykel och hittade en Youtube-kanal med bra träningsprogram. Hon tänkte att ifall hon tränar hemma så kan hon hålla sig i ganska bra form, samtidigt som hon slipper risken för en publik panikattack. Det gick bra ett tag. Fram tills en dag när hon inte riktigt var på topp. Hon märkte att träningen förde med sig yrsel, svettningar och ökad puls. Vilket inte var så konstigt. Så brukade det ju bli för henne när hon tränar. MEN denna gången ville inte pulsen lägga sig. Den bara ökade. Hanna blev riktigt rädd. Tankarna flög fram och tillbaka. Tänk om det är något fel på hjärtat!! Hon kände också hur det blev svårare och svårare att få luft... Efter den här incidenten hade träningen i sig (och känslan av ökat pulspåslag) blivit tillräckligt obehaglig för att hon även skulle undvika all form av träning. Men som du kanske kommer ihåg så var det inte bara Hannas träning som påverkades. Nu ska vi titta på det sociala och hennes arbetsliv.

Hannas sociala umgänge
På samma sätt fungerade det med det sociala för Hanna. Till en början skar hon bort vänner som hon inte kände så bra. Med dem kunde hon bli nervös ibland. Hon hade märkt att med nervositeten så fick hon reaktioner i kroppen som kändes obehagliga. En annan faktor som påverkade hennes beteende var rädslan för att få en panikattack när hon umgicks med någon som inte förstod hennes situation. Vad skulle de tänka om henne!? Att hon var helt knäpp!?
 
Efter en tid så började hon oftare och oftare tacka nej till att gå på fest och när ytterligare tid förflutit  slutade hon helt med att gå på fester. Att träffa nytt folk var jobbigt. Medan hon fortfarande gick på fest så hade hon några strategier. De handlade om att komma lite sent så hon inte behövde riskera att bli tvungen att prata med folk hon inte kände så bra. Kom hon senare så fanns det säkert någon ”trygg” person på plats.
 
En annan strategi handlade om att dricka en hel del (för det minskade ångesten), men efter att hon fått panikattacker någon gång dagen efter, när hon mådde pyton, så bestämde hon sig för att helt skära bort fester. Därefter försvann fikande på stan (för att hon kunde springa på folk hon kände eller bara att det var knökat med folk). Till slut kunde Hanna bara träffa vänner som kände henne riktigt väl. Hon träffades också helst hemma hos sig – där det kändes som tryggast. Nu ska vi analysera hennes beteenden med en ABC analys. Frågorna vi ställer oss:
 

• Vad föregår beteendet? Vilka faktorer påverkar hennes beteende?
• Vad är beteendet?
• Vilka kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser leder beteendet till?

​Som du kan se i bilden ovan så skiljer sig konsekvenserna åt. På kort sikt leder beteendet ”att dricka alkohol” till att hon slipper en del av obehaget. Vad lär hon sig av detta? Eller snarare vad lär hennes hjärna sig av detta? Jo att det här verkar vara en bra strategi. Undvika obehag = obehag försvinner.
På psykologspråk brukar vi säga att beteendet att undvika obehag nu har blivit förstärkt. Sannolikheten för att hon tar till liknande beteenden har ökat. (mer om det i nästa artikel som handlar om inlärning)
 
Tillbaka till kontrollboxen
Som du märker så skulle vi kunna använda oss av delboxar för att förklara hennes utveckling. En box med träning och en med socialt. I delboxarna kan vi sedan visualisera hur hennes liv, inom ett eller flera områden, börjat handla mer och mer om kontroll och mindre om frihet och flexibilitet. Som exempel så kan vi bryta ner hennes förändring gällande det sociala där hon gick från ett rikt social liv till att successivt skära bort ”nya vänner”, ”fester”, ”träffa vänner på stan”, osv tills enbart den sista boxen som handlade om att ”träffa vänner hemma” fanns kvar.
På samma sätt skulle vi kunna utveckla en arbetsrelaterad box. Vi går kort igenom en sådan med.

Hannas arbete
Hanna älskar sitt arbete – men arbetet kräver ofta att hon står och pratar inför folk. Något som brukar göra henne lite nervös i vanliga fall, men som nu istället blivit ångestfyllt. Hur tror ni Hanna skulle reagera gällande sina arbetsuppgifter? Antagligen hade hon tagit på sig mindre uppdrag eller hittat arbetsuppgifter som inte krävde att hon pratade inför folk. På kort sikt skulle hennes ångest kanske minska lite, men samtidigt var det ju den delen av arbetet hon tyckte mest om (börjar boxa in sig). Efter ett tag misstänker jag även att Hanna skulle känna ett behov av att sjukskriva sig med. Hon klarar helt enkelt inte av att vara på arbetet när hon mår som sämst. Och vips har vi ytterligare en negativ spiral som utvecklats. För tydlighets skull gör vi ytterligare en analys av hennes beteenden. Samma frågor som förut.
​

• Vad föregår beteendet? Vilka faktorer påverkar hennes beteende?
• Vad är beteendet?
• Vilka kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser leder beteendet till?

​Sammanfattning: I den här artikeln har jag börjat gå igenom vilka drivkrafter som ligger till grund för att man tar till dåliga strategier. En av faktorerna jag nämnt är att utvecklingen sker över tid, en annan hur vi människor styrs av kortsiktiga konsekvenser. Om du kommer ihåg så vill vi gärna uppleva något positivt så snabbt som möjligt och tvärtom undvika sådant som är obehagligt. Jag har med hjälp av Hannas historia exemplifierat hur utvecklingen av undvikandebeteenden /kontrollbeteenden kan se ut över tid och hur summan av dessa sedan leder till ”inboxning” (livet minskar). Avslutningsvis så har jag har gått igenom en modell för hur man kan analysera beteenden där fokus ligger på vad som föregår beteendet och vilka konsekvenser som styr.
 
Nästa vecka kommer jag fortsätta den här artikelserien med inlärning. För psykologiska inlärningsprinciper har ett viktigt finger med i spelet när det kommer till vilka beteenden eller strategier man tar till.  Hur fungerar inlärning? Varför kan du plötsligt ”resa i tiden” när du hör en låt på radion? Det är frågor jag kommer ge mig på kommande veckor!

För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

Juhani korvo

Legitimerad Psykolog