Varför använder vi dåliga strategier?

Det är vanligt och faktiskt helt förståeligt att vi tar till kontrollstrategier som du läst om i artikeln ”dåliga strategier” och ”Korvos kontrollbox”. Detta trots att de ofta för med sig mycket lidande. I dagens artikel kommer jag börja gå igenom olika faktorer och drivkrafter som ligger till grund för att vi tar till sådana dysfunktionella (icke fungerande) beteenden.  

Utvecklingen sker över tid
Det vi behöver ha i beaktande är att utvecklingen jag presenterade i ”Korvos kontrollbox” sker över tid. Utvecklingen från att ha ett rikt liv till att vara fast i den innersta boxen kan ta god tid på sig. Hur snabbt det går varierar från person till person och problematik. Min bild är att panikattacker och smärtor från bröstregionen genererar mer oro och rädsla, vilket ligger till grund för ökat undvikande. Men jag går inte just nu djupare in på specifika svårigheter (vi kommer ha en artikelserie längre fram där vi fördjupar oss i olika typer av problematik).

Självklart kan det också gå riktigt snabbt, exempelvis vid livsomvälvande händelser, men det är inget jag fokuserar på nu. ​​

​Att utvecklingen sker över tid och att den inte alls behöver vara så tydlig som i kontrollboxen ovan  gör att det kan vara svårt att uppmärksamma vad som håller på att hända; att livskvaliteten är på väg eller redan fått sig en rejäl törn. Många av mina patienter, som lider av långvarig smärta, beskriver också förloppet som smygande. 

Kort och Lång sikt
Nu ska vi komma in på vad det är för drivkrafter som driver dåliga strategier. En starkt bidragande faktor är att vi i stor utsträckning styrs av kortsiktiga konsekvenser. Korta konsekvenser, alltså sådana konsekvenser som ligger närmare i tid, har en betydligt starkare påverkan på oss än sådana som ligger längre bort i tid. Bara tänk själv. Hur många gånger har du ätit den där godis eller chipspåsen fastän du lovat dig själv att sluta? Kanske är din långsiktiga drivkraft att äta mer hälsosamt eller bara att vara i trim inför sommaren. Men när du sitter där med din godispåse så är de långsiktiga konsekvenser du strävar efter som  bortglömda.

Vi styrs av snabba belöningar eller av att undvika något obehagligt på kort sikt. Helst vill vi ha belöningar så snabbt som möjligt, medan vi gärna undviker bestraffningar/ obehag. Alltså i klartext vill vi helst få godis nu och inte vänta till på lördag, samtidigt som vi gärna skjuter upp en jobbig uppgift eller inte gör den alls. Vi tittar hellre på en halvspännande serie (belöning/ positiv kortsiktig konsekvens) istället för att ta oss till gymmet (motstånd att ta sig dit/ negativ kortsiktig konsekvens). Sedan stämmer inte exemplen ovan på alla. Ta till exempel Håkan som nästan längtar till gymmet, innebandyn eller volleybollen efter jobbet. För honom är träningen både en positiv kortsiktig och långsiktig konsekvens. Den långsiktiga antar jag handlar om att han tar hand om sig, blir vältränad, osv.
 
Korta konsekvenser vid psykisk ohälsa/ smärta.
När något hänt i livet och man fått problem i form av psykisk ohälsa eller smärta så kan det plötsligt börja dyka upp en del korta konsekvenser som gör det till en utmaning att leva som man vill. För att vi ska kunna komma i kontakt med långsiktigt positiva konsekvenser (t. ex ha roligt med vänner) kan det krävas att vi accepterar att vi på vägen dit behöver möta mindre trevliga korta konsekvenser. T.ex om jag vill möta den positiva långsiktiga konsekvensen ”ha roligt med vänner” så behöver jag acceptera att jag kommer uppleva en eller flera av punkterna nedan.

• tryck för bröstet, yrsel, eller andra ångestsymtom
• tankar på att göra bort mig
• tankar på att känna mig dålig, svag, mindre värd
• smärta eller rädsla för att få smärta dagen efter

 
Ingen av punkterna ovan verkar ju särskilt lockande så det är förståeligt att man därför väljer bort ”ha roligt med vänner” för att slippa uppleva dem. Ofta är de kortsiktiga konsekvenserna så pass negativa att de långsiktiga inte helst ges en chans. Således är det förståeligt att man börjar ”boxa in sig”. Nu har det blivit mycket teori. Därför tar vi en av karaktärerna du fått träffa i tidigare artiklar.

Hannas träning
För att tydliggöra hur utvecklingen kan ta tid och hur kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser fungerar tar vi in Hanna som jag presenterade i första artikeln (”dåliga strategier”). Hanna har som du kanske minns fått problem med panikångest. Hon började undvika olika saker som att träffa vänner och handla i köpcentrum där det finns mycket folk.  För hennes del gick ju den negativa livsförändringen ganska snabbt. En förklaring till det var att hennes första panikattack var riktigt obehaglig. Men även om förloppet var snabbare för henne så försvann inte alla viktiga aktiviteter på en gång. Vi gör en tillbakablick.

Hanna fick sin första panikattack efter att hon kört på lite för hårt och glömt bort återhämtning. Det började med att hon kände sig konstig när hon gick i en klädaffär. Det var en diffus obehagskänsla. Hon märkte att kläderna kändes som att de satt åt för hårt och att hon svettades. Hanna skakade av sig känslan till en början, men den ville inte försvinna. Det var mycket folk runt henne och plötsligt upplevde hon det som att marken under henne började gunga. Hon blev yr och det var svårt att andas. Massvis med tankar rusade genom hennes huvud. ”Vad håller på att hända? Kommer jag bli tokig? Kommer jag tappa det? Kommer jag svimma?” Hon måste bort ur vimlet! Hitta någonstans där hon kunde vara själv. På något sätt lyckades hon hitta en kundtoalett där hon låste in sig. Hon minns nu efteråt hur hon satt på golvet. Det kändes som att hon inte kunde få luft, medan hjärtat bultade så hårt att det kändes som det var på väg att hoppa ur bröstkorgen. Allt kändes så overkligt. Det var en HEMSK upplevelse som hon aldrig vill vara med om igen. 
​
Hennes historia ovan är ju verkligen inte rolig. Utifrån den händelsen är det lätt att förstå att Hanna tänkte att hon måste förhindra att det händer igen.

Med tiden efter den första panikattacken gjorde Hanna nya upptäckter som inte var till hennes fördel. Hon lärde sig att det fanns fler saker hon behövde undvika för att slippa riskera att uppleva en panikattack. Hon märkte till exempel att hon inte kunde träna i grupp längre. Passen där hon blev andfådd och fick ökad puls påminde obehagligt mycket om panikattacken. En dag när hon var på väg till träningen så dök tanken upp ”tänk om jag får en panikattack på grupp-passet, gud vad pinsamt!”. Det här fick henne att vända om. Lösningen framöver blev att Hanna började träna själv istället. Det var inte alls lika roligt. Men på så sätt slapp hon oroa sig för vad andra skulle tänka om hon plötsligt avbröt ett pass. Dags för analys.

ABC-Analys
Vi ska nu analysera hennes beteende utifrån en ABC analys. Det är ett verktyg som jag ofta använder för att tydliggöra beteenden och konsekvenser på olika lång sikt.

A) Handlar om situationen och vad som händer innan B. Vilka faktorer påverkar beteendet? Alla faktorer som på något sätt påverkar beteendet tas i beaktande. Det kan handla om interna upplevelser som tankar, känslor och kroppsreaktioner. T.ex tankar på att göra bort sig, obehagskänslor och ett tryck för bröstet. Det kan också handla om yttre faktorer. T.ex skulle Hannas beteende sannolikt påverkas av om det bara var människor hon kände sig trygg med på ett träningspass jämfört om det var helt okända människor. Sammanfattningsvis ställer vi oss frågan: Vilka inre och yttre faktorer föregår beteendet?

B) Vad är det för beteende som personen gör?
C) Konsekvenser av beteendet på kort och lång sikt. Vad får beteendet för konsekvenser på kort sikt? På lång sikt? Du behöver inte förstå detta fullt ut just nu. Utan läs vidare och titta på bilden.

När Hanna ska ta sig till gruppträningen så kommer hon i kontakt med obehag (negativa konsekvenser). Hon upplever bland annat ett tryck för bröstet, yrsel och får målande katastroftankar där hon ser sig svimma efter hon hyperventilerat i ett hörn, inför alla. Det här A: et i analysen. Det som kommer att styra hennes beteende. Förenklat.

Som vi kan se i ABC analysen ovan så försvinner hennes tankar på att få en panikattack när hon väljer att vända hem. På samma sätt slipper hon också obehagliga kroppsreaktioner. Däremot blir den långsiktiga konsekvensen att hon kommer längre ifrån det liv hon vill leva. Då hon inte vågar utmana obehaget så skapar det heller ingen möjlighet till att testa om hennes katastrof-föreställningar stämmer. Obehaget förblir FARLIGT. Det här banar sedan väg för ytterligare undvikanden.
​
Precis så blev det för Hanna. Vi fördjupar oss inte mer i Hannas resa i dag utan fortsättning följer nästa vecka. Då kommer jag runda av Hannas resa med en eller flera ABC analyser samt en sammanfattning.  

För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

Juhani Korvo

Legitimerad Psykolog