Stressfrakturer

Det mesta vi vet om stressfrakturer i underbenet och fötterna vet vi på grund av studier på soldater. Då soldater går till fots långa sträckor i sin utbildning och yrkesutövning är det inte ovanligt att de kan utveckla besvär med stressfrakturer. En stressfraktur är mikroskopiska skador/"frakturer" i skelettet. De vanligaste områdena man riskerar att få en stressfraktur är mittendelen av skenbenet (tibia) och i mellanfotens ben. ​

Själv använder jag ett ultraljud för att försöka bekräfta diagnosen då ett ultraljud värmer upp benhinnan och kan avslöja om det finns en stressfraktur i skelettet. Ibland gör man en röntgen för att fastställa diagnosen. Tänk dock på att det måste ha gått minst 3-4 veckor innan en stressfraktur syns på röntgen. Det finns tyvärr endast en behandling vid en stressfraktur och det är samma som vid vilken annan fraktur som helst, nämligen avlastning och vila. Det tar vanligtvis 6-8 veckor för en stressfraktur att läka, ungefär lika lång tid som för en vanlig fraktur. Undvik därför all belastning och aktivitet som utlöser minsta lilla smärta tills du kan utföra dina normala idrottsaktiviteter helt smärtfritt inom tidsramen ovan. Ibland kan det dock tyvärr ta längre tid än så om du belastar för mycket för tidigt. Plyometrisk träning är ofta en mycket effektiv träningsmetod för många idrotter (framförallt inom friidrotten), men det är troligtvis också en riskfaktor för att utveckla stressfrakturer. 

För en plan för att återgå till löpning eller idrott efter en stressfraktur se protokoll nedan (tack till @theEndurancePT på Twitter)

Min översättning:

• Utför på alternerande dagar – 3 gånger/vecka. För vissa räcker det med 2 sessioner/vecka beroende på reaktion.
• Gå med en hastighet på 5-6 km/h och spring med en hastighet på 8-12 km/h. Det här är INTE en träningsregim. Upprätthåll din kondition med andra typer av träning som involverar lägre belastning som till exempel simning, bassängträning, wet west, motionscykel. När du går gör så med en intensitet någonstans mellan en söndagspromenad och sen-till-jobbet-joggning. Således en rask promenad. Löpningen skall ske med en intensitet motsvarande en lätt joggingtur.
• Detta protokoll är designat för att bygga upp tolerans för full kroppsviktsbelastning som en förberedelse för i slutändan sedvanlig löpträning och tävling.
• Smärta under och efter protokollet skall ej övergå 3-4 på en 10-gradig skala och skall återgå till smärtfrihet inom 24 timmar. Sker inte detta så gå tillbaka en vecka eller repetera nuvarande vecka. Progrediera när smärtan avtar till under denna tröskel.
• Vissa finner att ett gåband eller träning på mjukare underlag fungerar bättre och inte triggar smärta lika mycket.
• Beroende på i vilket skede av återhämtningen man befinner sig kan protokollet startas på varierande nivåer eller accelereras till slutförande. Fråga en kvalificerad terapeut för vägledning.

För övrigt ett bra rehabiliteringsprotokoll för löpare som generellt vill återgå till löpning efter en skada eller för nybörjare som vill komma igång med löpträning.
 
För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

​håkan karlsson

Legitimerad Sjukgymnast