relationell inlärning

 Gör som jag säger 
“Ät inte den gula snön, du kan bli sjuk, det är farligt!”
Det är ett ganska bra råd. De orden har en direkt påverkan på en 3-årings beteende. Han kanske stannar handen som är på väg till munnen och tittar på sin pappa. Pappa kanske ser lite läskig ut; arg eller svart i blicken. När pojken slänger ner den gula snön på marken ser pappa lite mindre läskig ut, han kanske till och med ler, blir varmare i blicken och lyfter upp sin son. “Jättebra, kom nu så tar vi pulkan och skyndar oss till backen!”

​Vi lär oss tidigt att ta instruktioner, att följa regler. Och när vi gör som vi blir tillsagda så belönas det; antingen genom något positivt (upplyft av pappa och en rolig lekstund) eller genom att något negativt försvinner (arga, hårda pappa blir snälla glada pappa), eller - som vi såg ovan - allt som oftast en kombination.
​
Språket, och vår förmåga att följa instruktioner ger en genväg till inlärning. Alla barn behöver inte utforska konsekvenserna av att äta gul snö, alla behöver inte se vad som händer om de springer rakt över bilvägen utan att se sig för. Den här genvägen till inlärning är livsviktig och vi belönar endast strikt och total efterlevnad när barnen är små; håll mig i handen när vi går över gatan, lägg ifrån dig pappas borrmaskin, du får inte stoppa köttbullar i näsan!

Förmågan att följa regler är en komplicerad sak att förklara. De senaste åren har forskare kunnat göra experiment och visa på hur viktiga delar av den här förmågan lärs in och utvecklas. Den teori som förklarar detta kallas Relational Frame Theory eller Relationsinramningsteori på svenska.

I‌ all enkelhet så är en regel något som beskriver förväntade konsekvenser av ett beteende. Om du äter den gula snön (beteende) kommer du bli sjuk (konsekvens) eller något farligt kommer hända (ännu en konsekvens).  Pappan beskriver den här kopplingen för sin son och det styr sonens beteende. So far so good. Några enkla ord och sonen hejdar sig själv från ett beteende med potentiellt farliga konsekvenser.

Regler som gör att vi fastnar
Ta nu en stund och begrunda följande instruktioner eller regler:

“Om jag inte tar kontroll över min ångest kommer jag bli galen..”
“Jag måste sluta tänka så negativt, annars blir jag aldrig av med den här depressionen!!”

Det här är exempel på regler som ofta gör att folk fastnar i dåliga strategier och utvecklar psykisk ohälsa. En anledning till att vi fastnar är att reglerna beskriver beteenden som är svåra att styra med viljan (kontrollera ångest och sluta tänka negativt) och kopplar ihop dem med negativa konsekvenser. En ytterligare anledning till att vi kör fast har att göra med hur vi oftast förhåller oss till regler;‌ vi försöker följa dem. Eftersom det är en regel så tar det längre tid för oss att få syn på alla kostnader som kommer av att vi försöker följa den. Vi är oftast inte så tränade i att undersöka vad som händer om vi bryter regler - föräldrar uppmuntrar sällan utforskande av regelbrytning - “Vet du vad Olle - idag ska vi testa nåt nytt, spring rakt ut på landsvägen och så ser vi vad som händer, jag vet att jag sagt att du inte får, men gör vad du vill, du ska ju inte avstå bara för att JAG säger det…”

3-åringen kan lätt följa regeln som hans pappa säger. Han kan styra sin arm med viljan. Alla som försökt kontrollera sin ångest eller sluta tänka negativt kan nog vittna om att det är betydligt svårare. Kanske till och med omöjligt i vissa fall. Men ändå fortsätter vi att försöka. Vi kan bli väldigt kreativa i detta. Vi stannar hemma när vi har ångest för i sociala sammanhang är det svårare att kontrollera den. Vi tittar inte på sorgliga filmer eftersom då kanske vi börjar tänka negativa tankar. Vi distraherar oss med träning, mat, sex , alkohol eller gaming. De här strategierna fungerar ungefär som ett SMS-lån. Lätt att ta till, men kostnaden växer snabbt. Ofta blir konsekvenserna mer ångest eller negativa tankar och vips så är vi inne i en negativ spiral. Och eftersom vi följer en regel så fortsätter vi. “Jag gör ju som man ska”. Det är svårt att utforska andra alternativ, svårt att “bryta”‌ mot regeln.

Spiken i kistan
Vi har sett att språket och vår förmåga att förstå och följa regler har en baksida som gör att vi lätt fastnar i enkelspåriga, dåliga strategier med höga kostnader. Språket kan dessutom gillra ännu en fälla för oss. Vi tar en liten snabbkurs i språk enligt RFT för att förklara detta.

Språket är ett sätt för oss att koppla ihop olika saker med varandra. Språket beskriver kopplingar, eller “relationer”, mellan saker. I början är kopplingarna ganska enkla och konkreta - den ljusa kulan uppe i taket har en koppling till ljudet “lampa”. Med övning och utveckling blir de mer abstrakta och komplexa - demokrati är motsatsen till diktatur. Med hjälp av språket kan vi koppla ihop vad som helst med vad som helst på vilket sätt som helst. Vi bygger och kopplar ihop och till slut har vi stora nätverk av relationer. Ju mer vi övar, desto mer automatiskt går det här beteendet att koppla ihop vitt skilda saker med varandra. Det blir överinlärt och till slut är det nästan omöjligt att inte göra det.

Eftersom vi utvecklar kopplingar hela tiden så kan allt vi stöter på kopplas ihop med sånt som vi försöker undvika. En leende person är ju motsatsen till en deppig person, en deppig person har en massa negativa tankar. “Hjälp det var ju negativa tankar jag skulle sluta med!” Simsalabim, det spelar inte någon roll att kopplingen är “motsats”, vår deprimerade kompis kommer ändå i kontakt med det hon vill undvika. På så vis gör språket, och vår förmåga att skapa nätverk av kopplingar, att vi ständigt blir påminda om precis det vi helst av allt inte vill tänka på eller det vi helst vill glömma.

Relationell inlärning
När vi lär oss genom språket kallas det för relationell inlärning. Den här typen av inlärning verkar vara något som är unikt för oss människor som lärt oss ett språk. Förmågan till relationell inlärning verkar ha utvecklats sent i evolutionen;‌ djur lär sig genom associations- och konsekvensinlärning men man har hittills inte lyckats hitta exempel på relationell inlärning i samma omfattning hos dem.
​
Relationell inlärning påverkar alla andra typer av inlärning. Därför är RFT en viktig grundsten i många moderna metoder för behandling av psykisk ohälsa, såsom ACT, FAP och CFT.

henric hagelberg

Legitimerad Psykolog ​
​www.facebook.com/psykologhagelberg