Ont på utsidan av höften

Vi är beroende av att våra ben och därmed våra höfter fungerar som de ska så vi kan göra något så basalt som att förflytta oss dit vi vill ta oss. En välgörande promenad ute i den friska luften kan försvåras eller omöjliggöras om man får ont i höfterna.

Det finns många olika anledningar till att man kan uppleva smärta på utsidan av höften. En av de vanligaste orsakerna jag ofta finner hos mina patienter med smärta i området är glutealt tendinopatisyndrom, eller trokanterit som det också ofta kallas för.

Akronymen GTPS (Greater Trochanteric Pain Syndrome) används ofta internationellt. Det är krångliga ord, men orsaken är relativt enkel. Det är en irritation i senorna och slemsäckarna på utsidan av höften, framförallt kring den där tydliga ”höftknölen” man kan känna med fingrarna. Att man kan få ont i ett större område än just där beror på ett fenomen som kallas för refererad smärta. Irritationen av senorna och slemsäckarna utlöses av att dessa strukturer komprimeras eller utsätts för ett direkt tryck. Ett exempel på direkt tryck är när vi ligger på den smärtfulla sidan.  Komprimering av strukturerna sker oftast indirekt genom att knät hamnar i mittlinjen i förhållande till höften. Exempel på när detta sker är när vi sitter med knäna ihop, sitter med benen i kors, ligger på motsatt sida, ”vickar” på höfterna eller står och hänger i höften. 

Symtom
• Smärta på utsidan av höften, ibland med utstrålning ner på utsidan av låret eller upp i översta ytterdelen av skinkan.
• Smärta vid gång uppför och nedför i trappor, vid gång, uppresning från sittande till stående, sidoliggande.
• Sömnbesvär (smärtan förvärras ofta vid sidoläge på den drabbade sidan).
• Smärta när man sitter med benen i kors.
• Livskvalité motsvarande de som väntar på höftprotesoperation pga svår höftledsartros.

Riskfaktorer
• Åldersrelaterade förändringar.
• Överbelastning/monotona rörelser som till exempel cykling, simning, arbete med fotpedal.
• Trauma mot höften. Enstaka eller repetitiva (det sistnämnda ses t ex hos fotbollsmålvakter).
• Sekundärt till höftledsartros eller ryggbesvär.
• Övervikt.
• Förekomsten är högst hos medelålders och äldre kvinnor (10-25% av kvinnor över 55 års ålder)
• Bland idrottare drabbas framförallt löpare.

Min erfarenhet är också att många med höftledsartros även lider av denna åkomma.

Det finns två lösningar på denna åkomma och båda måste användas för att åstadkomma ett tillfredsställande resultat. Annars blir det bara ett steg framåt och ett steg bakåt och du hamnar tillbaka på ruta ett. Först måste du sluta med det som framkallar besvären, det vill säga undvika orsakerna som jag listade ovan. När du sitter, sitt med två knytnävars mellanrum mellan knäna. Ligg på rygg, eller om du föredrar att ligga på motsatt smärtfulla sida lägg en kudde mellan knäna. Ligg inte på den smärtande sidan. Stå inte och häng i höften. Försök att ”hålla upp” höfterna när du går eller springer. Att åstadkomma dess förändringar är oftast det svåraste i behandlingen då våra vanor sitter så djupt rotade i vår reptilhjärna att vi inte alltid tänker på det. Ta gärna hjälp av nära och kära genom att be dem säga till dig när du gör dessa saker.

Utöver vaneförändringarna ovan gör övningen nedan uppemot 10 gånger á 10 sekunder, 2-3 gånger dagligen. Vila cirka 10 sekunder mellan varje 10-sekunders benlyft. Det gör inget om du inte klarar 10x10 sekunder. Gör vad du kan och om möjligt öka tiden och/eller antalet repetitioner när du klarar det. 

Pallra upp med kuddar. Lyft benet 2-3 cm och håll i uppemot 10 sekunder. Upprepa 10 gånger om du kan.

Alternativ variant om du lider av ”kuddbrist”

Den bör utföras smärtfritt eller med så lite smärta som möjligt, helst 0-3 på en 10-gradig skala där 0 är helt smärtfritt och 10 det värsta tänkbara. Om du inte blivit adekvat hjälpt av denna övning och vaneförändringarna jag skrev om ovan inom två veckor bör du kontakta sjukgymnast eller läkare för bedömning och behandling.
Ibland kan man få en kortisoninjektion i området av sin läkare. Det finns dock viss oro om att kortisoninjektion kan åsamka potentiella negativa skadeeffekter om det görs upprepade gånger eller om det görs på en äldre individ.

För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

​håkan karlsson

Legitimerad Sjukgymnast