Ont i hälen

Ont i hälen är ett vanligt och ofta missförstått fenomen. Många får diagnosen ”hälsporre” trots att det kanske är den mindre vanligare orsaken till smärta i hälen. Vad vi ska fokusera på nu är smärta under hälen och inte på bakre delen av hälen eller i hälsenan. Så ta på er era formgjutna inlägg och väldämpade skor alla ni sjuksköterskor och undersköterskor och andra som spenderar en hel del tid på fötterna. Ni som springer/löper en hel del bör även ha god behållning av nedanstående genomgång. Det luriga med ont i hälen är att även om behandlingsprincipen är densamma vid de olika diagnoserna är de specifika behandlingsåtgärderna olika trots att det kan göra ont på nästan samma ställe.

Hälkuddesyndrom

Hälkuddesyndrom är troligtvis en form av överbelastning av fettkudden under hälen. Smärtan, och eventuellt värken, är diffust lokaliserad till hela, eller stora delar, av hälkudden under hälen. Ofta är den också lite öm om man klämmer på den så som jag visar på bilden ovan. För länge sedan på min första arbetsplats var sjukgymnastikmottagningen lokaliserad i andra änden av byggnaden från vårdcentralen. På den tiden hade vi också pappersjournaler då mitt Landsting tyckte det var värt tiden att utreda ett datajournalsystem i 10 år innan ett beslut kunde slutligen kunde tas om vilket som var bäst. Det blev mycket gående fram och tillbaka till bland anat lunchrum och 2 olika journalrum i mina sandaler från Ecco. Trots mina dyra Eccoskor blev resultatet att jag ofta blev rätt öm i min hälkudde.  
 
Plantarfasciit

I hålfoten har vi en ligamentstruktur som hjälper till att hålla upp hålfoten. Om det blir stora belastningar på denna struktur, till exempel på grund av plattfothet eller för att vi går eller springer mycket, kan man få ont i ursprunget på framsidans insida av hälbenet då det rycker och drar för mycket där. Vanligtvis gör det ont där jag visar på bilden ovan, men då och då träffar jag patienter som beskriver att det gör ont mer diffust i hålfoten. Det här är en av de allra vanligaste besvären relaterade till hälen enligt min erfarenhet. Blir dock väldigt ofta feldiagnostiserade som hälsporre.
 
Hälsporre

Hälsporre är en spetsig liten benpålagring/benutväxt på hälbenet där jag visar på bilden ovan. Jag misstänker att det är en vanligt förekommande feldiagnos då många får just denna diagnos trots att, om man ska vara helt korrekt, så krävs det en röntgen för att säkerställa att det verkligen är en hälsporre. Nu ska vi inte utsätta folk för röntgenstrålning i onödan så gå inte och kräv en röntgen av foten i onödan om det inte är absolut nödvändigt. Smärta från skelettet (eller egentligen benhinnan som omger skelettet) är väldigt känsligt och ger oftast upphov till tydlig lokal smärta och ömhet så besvären är oftast betydligt mer distinkta jämfört med hälkuddesyndrom och plantarfasciit.  
 
Behandling
 
Den gemensamma nämnaren för all behandling av ovanstående besvär är AVLASTNING. Avlasta tills besvären försvinner. Minska eller undvik aktiviteter som provocerar besvären. Införskaffa skor med bra dämpning. Min favorit är löparskor. Det var löparskor som gjorde att jag själv blev av med mina hälkuddebesvär. Jag hänvisar nästan alla mina patienter som har besvär med sina hälar till ortopedtekniker. De är de bästa på att ställa rätt diagnos och det är de som kan rekommendera korrekta generiska inlägg eller göra formgjutna inlägg anpassade för dina fötter baserat på dina specifika besvär. Det är dock helt olika typer av inlägg beroende på vilken av ovanstående diagnoser som du har, vilket är något en duktig ortopedtekniker känner till. Som du kanske har luskat ut vid det här laget så är en sjukgymnast kanske inte så mycket att ha när man har ont i hälen. Och du har rätt om du kommit fram till den slutsatsen. Jag har kollegor som lägger ned tid på att tejpa dessa patienter. Men i ärlighetens namn så är det troligtvis bortkastat med tid och (skatte)pengar då den mekaniska stabiliteten som en tejpning ger försvinner kort tid efter det att du lämnat mottagningen. Om det ens ger någon stabilitet och avlastning överhuvudtaget. Det finns kanske en av ovanstående åkommor ovan som det kan finnas en sjukgymnastisk behandling för, och det är vid plantarfasciit.
 
Om du har plantarfasciit gör följande övning varannan dag eller alternativt 3 gånger i veckan med minst en vilodag emellan. Gör övningen 3x15 repetitioner och vila 2-3 minuter mellan varje set. Övningen kan utföras med viss smärta. På en 10-gradig skala där 0 är helt smärtfritt och 10 det värsta tänkbara är den gyllene zonen 0-3. Detta minskar risken att man orsakar en ökad smärtkänslighet.

Fortsätt göra övningen även om du är helt smärtfri. Börja inte springa förrän du har varit smärtfri i minst fyra veckor och du kan promenera mer än en mil utan att du får ont under promenaden eller morgonen efter.
 
För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

​håkan karlsson

Legitimerad Sjukgymnast