Hälsoångest

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för doktor.se

Oroar du dig ofta över att det är något fel på dig? Märker du att du ofta fastnar i tankeloopar som handlar om att du kan ha drabbats av någon sjukdom. Märker du att du ofta riktar uppmärksamheten mot kroppen - för att undersöka så att allt är i sin ordning. alternativt att uppmärksamheten snabbt dras till kroppen om du känner någon form av sensation. För att sedan snabbt eskalera till en orgie av orostankar. Kanske får du ofta tankar på att det du känner kan handla om en livshotade sjukdom, t.ex cancer. Har du märkt att du ofta söker hjälp hos vården eller ringer vänner/ bekanta för att lugna ner dig – eller höra vad de tänker om dina symtom? Har du märkt att du ofta sitter och Googlar notoriskt för att hitta något som säger emot din rädsla - men som ofta lämnar dig ännu oroligare efteråt? 

Vad är hälsoångest? Det är en oro för att bli eller att redan vara sjuk. Det kan handla om att man märker av något i kroppen eller känner sig trött och seg och börjar fundera på om inte de symtomen är ett tecken på en allvarlig sjukdom. 

Oron kan lätt kidnappa dig och ditt liv och det är som att oron över sjukdomar kan börja leva sitt eget liv. Vardagen påverkas mycket av oron och kan leda till att man börjar avstå ifrån viktiga saker livet. Det är också vanligt att man börjar lägga ner mycket tid på att kontrollera kroppen och symtomen man kanske känner. Syftet är att man tänker att om man är vaksam så kan man snabbt reagera ifall symtomen blir värre. Det är också vanligt med överdrivet mycket kontakt med sjukvården. Man kontaktar läkare i hopp om att denna kan ge en återförsäkring om att allt är okej. På samma sätt brukar oron leda till omfattande surfande på nätet. Målet är att få trygghet – MEN tyvärr så finns det ALLTID info på nätet som snarare skapar mer oro och obehag. Både beteendena som handlar om att kontrollera kroppen och de som handlar om att kontakta läkare handlar om att man försöker skapa sig kontroll och trygghet!  

Tryggheten man får av att höra ett lugnande budskap håller tyvärr inte särskilt länge. Ofta kan den där känslan försvinna snabbt. Det kan räcka med att man känner något konstigt från kroppen och så är hjärnan igång. ”vänta nu, kollade läkaren verkligen alla prover!? Tänk om han missade något!?” 

Varför utvecklar man hälsoångest? Utvecklingen påverkas både av genetiska och miljömässiga faktorer. Det kan vara så att du är mer ångestkänslig (biologi) men också så att du lärt dig saker under din livshistoria (miljö). Inlärningen kan både handla om att du lärt dig tackla ångest med strategier som fungerar på kort sikt, men som på långsikt ger mer besvär. Inlärningen kan också handla om att du eller någon i din närhet varit allvarligt sjuk och detta fört med sig att du blivit extra vaksam.

Vad kan du göra? Vid hälsoångest är det vanligt att man börjar fokusera på kroppen och börjar scanna igenom den på jakt efter tecken på exempelvis sjukdom. Som ett resultat av detta inåtriktade fokus är det lätt att man hittar symtom som sedan förstärks av en rädd hjärna som spottar ur sig farligheter och katastrofala tolkningar och stressreaktionen som drar igång i kroppen. Med stressreaktionen/ starka känslor så slås också dina ångesthanteringsstrategier lätt ut. 

Att ha koll på kroppen, söka läkarhjälp eller att göra omfattande/ frekventa googlingar fyller ofta funktionen att minska ditt obehag – på kort sikt. Men tyvärr så fungerar det på samma sätt som när du matar en tigerunge. Den blir nöjd när den får mat och slutar jama högljutt för en stund (kan vara väldigt kort stund). Vad händer sedan? Jo den växer och behöver MERA mat. Därför handlar tipsen vi snart ska gå igenom om att sluta mata din tigerunge. 

Tips 1: Bromsa dig från att ta till trygghetsbeteenden stegvis. Är du på väg att googla?  Stanna upp och lägg märke till vad du möter för obehag. Är du på väg att gå till vårdcentral eller ringa en vän. Gör det inte – vad händer då? Bestäm dig för att stegvis sluta googla eller ringa 1177 osv med syfte att stilla din oro. När du gör det så kommer du att möta obehag. Du kommer att få lite ångest och antagligen möta en inre oroande röst (den kommer att försöka lura dig till att googla). Har du någonsin slutat röka/ snusa så känner du igen rösten. Den låter bara lite annorlunda. Utöka den googlingsfria tiden vartefter. På samma sätt som du utökar vikterna när du är på gym.

Tips 2: Träna medveten närvaro. Träna dig i att observera vad som sker i kroppen utan att värdera och döma. Träna på att ändra ditt förhållningssätt till dina tankar och inre upplevelser. Nu så bevakar du din kropp – ”är det något fel på mig!?”. Vad du istället vill göra är att öva på att neutralt observera kroppen. Målet är inte att du ska lugna dig eller bli avslappnad. Bara låta allt vara som det är.

Om du tycker det är svårt och du ofta hamnar i orostankar kring något du upplever i kroppen så kan du  istället börja med att träna din uppmärksamhet utanför kroppen. Ta en stund och lyssna till ljud eller ät en frukt medan du hela tiden fokuserar på hur den smakar. När du gjort detta några gånger och det flyter på bättre så föreslår jag att du åter riktar uppmärksamheten mot kroppen.

Special tips: Är du riktigt riktigt orolig? Då behöver du först göra något för att få ner stressreaktionen i kroppen – så du kan tänka klart igen. För när du ör riktigt uppvarvad så har din frontallob det jobbigt (det är den som står för det klartänkta). Vad kan det vara? Ta en promenad. Ta ett hett bad. Lyssna på en glad låt och dansa till den, gör en krävande yogaövning, osv. 

​Behöver du ytterligare stöd så rekommenderar vi att du tar kontakt med våra samarbetspartners på Doktor.se Här kommer du erbjudas mycket bra stöd.

juhani korvo

Legitimerad Psykolog