Frusen skuldra – Adhesiv kapsulit

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Gymgrossisten.com 

2017 slog en sjukgymnastisk och medicinsk bomb ner i form av en review-artikel (en genomgångsartikel av det nuvarande vetenskapligt baserade kunskapsläget) och hela Twitter exploderade. Allt vi hade trott baserat på 150 års erfarenhet och vidarebefordrad kunskap visade sig vara käpprätt åt helskotta fel i vår syn på en inte helt ovanlig åkomma som kan drabba axeln på patienter vi inom vården träffar på med regelbunden basis.

När jag studerade till sjukgymnast fick jag lära mig att denna diagnos innebar att patienten ofta helt oförklarligt drabbades av en successivt inskränkt rörlighet och successivt ökad smärtproblematik i axeln för att sedan nå en form av platå då besvären var statiska under en längre period för att sedan återigen successivt minska i omfattning och till slut helt återgå till normalt tillstånd. Ett tillstånd då patienten blev helt återställd.

Man tänkte sig att det fanns tre 3 stadier:

• Infrysningsfas/akutfasen (6-9 månader)
• Frysta fasen/platån (6-9 månader)
• Upptiningsfasen (från några månader till flera år)

Detta är dock helt fel och utan korrekt behandling kanske man aldrig blir helt återställd i sin axel.
Åkomman jag talar om kallas för ”frusen skuldra” (frozen shoulder) eller ”adhesiv kapsulit”.

Symtom:

• Successiv inskränkning av rörligheten, oftast endast på ena sidan (undantag finns då båda axlarna drabbas samtidigt eller att den andra axeln drabbas inom ett år).
• Successivt ökad smärta och till slut vilovärk.
• Ytterlägessmärta, t.ex svårigheter att föra armen bakom ryggen eller att kamma sig.

Man brukar dela in de olika varianterna av frusen skuldra i primär och sekundär frusen skuldra. Den primära varianten är ”idiopatisk”, dvs vi har ingen aning om varför man får det. Avseende sekundär frusen skuldra så har vi sett ett samband mellan åkomman och olika troliga orsaker.

Sekundär frusen skuldra:
​
Trauma

• Traumatisk artrit – axeln/kapseln utsätts för något våld eller trauma. Oftast äldre än 45 års ålder.
• Axelkirurgi
• Rotatorcuffruptur
• Proximal humerusfraktur

 
Immobilisation

• Immobilisationsartrit – orsakat av immobilisering av axeln, t.ex genom användande av slynga efter en axel- eller överarmsfraktur. Oftast äldre än 60 års ålder.
• Hjärt- och thoraxkirurgi
• Neurokirurgi

 
Metaboliskt/Endokrinologiskt

• Sköldkörtelsjukdom
• Diabetes
• Autoimmuna sjukdomar

Neurologiskt

• Stroke
• Parkinsons sjukdom

Hjärtsjukdomar

• Ischemisk hjärtsjukdom
• Hypertoni (högt blodtryck)

Läkemedel

• Proteasinhibitorer/Proteashämmare (Crixivan/Indinavir)
• Antiretrovirala (staudine, lamivudine)
• Immunisering (influensa, pneumokocker)
• Fluorokinologer (bredspektrumantibiotika)

Övrigt

• Hyperlipidemi (förhöjda blodfetter)
• Malignitet ("Malign är en sjukdomstendens som förvärras och blir dödlig, i synnerhet avseende cancer och tumörer. Maligna tumörer är cancer medan benigna tumörer inte är det. Malignitet är också ett medicinskt begrepp för prognosen för andra sjukdomar vilka antas förvärras" - Wikipedia)

Studien jag nämnde i början av denna artikel var Natural history of frozen shoulder: fact or fiction? A systematic review. Wong et al. 2017. Den visade att de med frusen skuldra fick en viss förbättring av rörligheten men att inga blev helt återställda. Dessutom visade det sig att större delen av förbättringen skedde tidigt i förloppet och inte sent såsom vår tidigare kunskapsmodell hade hävdat.

Så vad vet vi om de faktiska riskfaktorerna för att utveckla frusen skuldra förutom de jag tagit upp ovan? Vi vet att kända riskfaktorer för frusen skuldra är att de som drabbas oftast är över 40 års ålder, har diabetes och har hjärtsjukdomar. Rökning kanske också är en riskfaktor då vi vet att det är associerat till andra former av axelbesvär och många olika typer av kronisk smärtproblematik.

Det finns något vi kallar för det ”metabola syndromet” och det består av övervikt, diabetes, kardiovaskulära sjukdomar och högt blodtryck. Vad har nu det med en axel att göra kanske du frågar dig? Jo, det visar sig att det kanske finns fog för ett samband och därför har en hypotes föreslagits att frusen skuldra och artros kan vara orsakat av en kombination av det metabola syndromet och en generell låggradig inflammation i kroppen (Adhesive capsulitis: An age related symptom of metabolic syndrome and chronic low-grade inflammation? Pietrzak et al. 2016).

Man kan fråga sig varför en axel kan bli så stel och tappa så mycket rörlighet. Är det för att kapseln som omger leden skrumpnar ihop som ett russin eller är det för att nervsystemet meddelar musklerna att de ska vara extra alerta och krampa ihop när axeln rör på sig och gå mot sitt ytterläge? Det är nog en kombination av både kapselkontraktur och muskelförsvar. Hur mycket av varje komponent varierar troligtvis beroende på personen ifråga och hur länge man haft sina besvär. Men titta på videon nedan för ett exempel på en patient med frusen skuldra där man mätte rörligheten när patienten var vaken och sedan i narkos.

​Behandling:

• Vänta aldrig med behandling utan starta med rehabilitering så tidigt som möjligt! Desto längre du väntar desto sämre kanske dina odds blir att bli bättre och förhoppningsvis återställd.
• Smärtlindring: generell fysisk aktivitet aktiverar kroppens smärtlindrande system, värktabletter (fråga din läkare eller farmaceut), värme/kyla, TENS, eventuellt upprepade kortisoninjektioner (väldigt osäkert om det har effekt).
• Restriktioner: alla smärtande aktiviteter. En frusen skuldra är väldigt lättretad och när man gör något som gör ont så triggar man lätt ytterligare muskelförsvar och smärtkänslighet.
• Ett anpassat träningsprogram utformat av en kunnig sjukgymnast/fysioterapeut som kan utföras så smärtfritt som möjligt (mätt som 0-3 på en 10-gradig skala). Själv använder jag rehabiliteringskonceptet MTT - Medicinsk Träningsterapi när jag behandlar till exempel frusna skuldror.

För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

​håkan karlsson

Legitimerad Sjukgymnast