Dåliga strategier

När vi stöter på problem som smärta, ångest eller depression är det vanligt att vi tar till strategier som skapar mer problem än de löser. Det är det den här artikelserien kommer att handla om. ​​​​

Vad är då en dålig strategi? Med en dålig strategi menar jag en strategi som antingen är ineffektiv eller som faktiskt skapar mer problem än den löser. Ofta handlar det om strategier som kan lindra smärta, rädsla, oro, ledsenhet, skuld, ilska, osv, på kort sikt. Men som på lång sikt ger MER smärta och besvikelser eller resulterar i att livet blir fattigt och meningslöst. ​​

​För att det ska bli tydligt för dig vad jag menar så kommer här några exempel där jag analyserar beteendestrategier utifrån kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.

Deprimerade Dennis
Dennis har haft det tufft ett tag. Han har stött på lite olika motgångar och livet har börjat kännas tungt. Han har märkt att saker som han tidigare tyckte om inte längre känns roliga. Han saknar motivation. Han märker också att han oftare och oftare fastnar i sina tankar. Hur han än tänker kommer han inte fram till något. Livet känns hopplöst.När vänner ringer och frågar om han vill följa med på fotboll eller ta en öl så hittar han på ursäkter. Han har ingen lust. Han tänker också att han ju har blivit så tråkig - han som alltid brukade vara den roliga. Vad skulle de andra tänka om de såg honom nu? Sen blir han ledsen. För han saknar ju sina vänner.

Dennis strategi: Stannar hemma istället för träffar vänner, försöker tänka ut en lösning på problemen.
Konsekvens på kort sikt: Jobbigt att ta sig an något, skönt att bara vara hemma. Slipper kompisarnas frågor om hur han mår. Slipper känna sig ”tråkig”. När han tänker känns det på sätt och vis som han ändå försöker göra något åt situationen.

Konsekvens på lång sikt: Blir oftare och oftare sittande hemma. Fastnar mer och mer i grubblerier som faktiskt inte alls löser hans problem – snarare förvärrar dem och gör honom ännu mer ledsen. Förutom ökad ledsenhet ger hans strategier mer negativa tankar, skuldkänslor och mindre motivation. I klartext, MERA Depression.

Victors vrickade fot
Victor har haft smärta under ca en månad för att han vrickat foten. Han har inte belastat foten fullt ut än och när han nu träffar sin sjukgymnast får han höra att det är dags att belasta normalt igen, annars kommer han att få problem framöver. När Victor försöker så känner han mycket smärta. Han får tankar på att det kanske är något som inte är riktigt läkt än. ”Det kanske är farligt att belasta foten...  tänk om den skadas mer”. Därför börjar han lite i smyg belasta mer på den friska foten istället. Ibland använder han till och med kryckan som han borde slutat använda för länge sen. Men det gör mindre ont då. 

Victors strategi: belasta mer på det friska benet, använda krycka ibland.
Konsekvens på kort sikt: mindre smärta, färre orostankar

Konsekvens på lång sikt: Då Victor aldrig vågar utmana smärtan fortsätter han vara rädd för den och lär sig inte att den inte är farlig, vilket lägger grund för utveckling av långvarig smärta genom sensitisering (att kroppen blir överkänslig för smärta, vilket vi kommer skriva mer om framöver). I förlängningen kan vi tänka att Victor också börjar undvika roliga aktiviteter för att slippa behöva belasta på benet där han känner smärta. Han börjar också gå lite snett.

Nu ska vi ta ett exempel till för att göra det ännu tydligare. Denna gång får vi träffa Hanna. Hannas strategier liknar Dennis, men drivkraften skiljer sig delvis åt.

Hannas hjärta
Hanna har utvecklat en ångestproblematik efter att hon arbetat alltför hårt och glömt bort återhämtning. När hon ska träffa vänner på stan känner hon plötsligt ett tryck över bröstet och känner hur hennes hjärta bultar. Det känns riktigt läskigt. Hon får tankar på att hon skall svimma eller göra bort sig. Hon vill verkligen inte känna så igen! Hanna börjar successivt förändra sitt liv med syfte att undvika situationer där hon känner hjärtklappning eller annat obehag. Hon börjar bland annat tacka nej till att träffa vänner. Hon skyller på att hon har så mycket att göra. Hon undviker köpcentrum och handlar enbart sent på kvällar för att minska risken för en ångestattack som hon märkt kan komma om det är mycket folk i farten.

Hannas strategi: Undvika situationer hon förknippar med en ångestreaktion
Konsekvens på kort sikt: Slipper känna tryck för bröstet, risk att svimma eller göra bort sig. När hon tackar nej till vännerna känns det bra en kort stund. Ångesten minskar, trycket över bröstet och orostankarna lättar för en stund.

Konsekvens på lång sikt: Hanna blir alltmer isolerad hemma. När hon tackar nej till vänner känns det bra en kort kort stund, men sedan kommer ångesten tillbaka i ny form. Hon känner starka skuldkänslor. Hon klandrar sig också för att hon är så ynklig och inte bara kan kontrollera sig själv. Något Hanna inte tänkt på är att fler och fler situationer, över tid, har börjat förknippas med ångest. Det är som att ångesten ökar och smittar ju mer hon försöker undvika den.

Sammanfattning: Dennis, Victor och Hanna har olika problem men deras strategier liknar varandra väldigt mycket. Syftet med många strategier är att lindra obehag på kort sikt. MEN för samtliga blir det bara värre. I nästa veckas artikel "Korvos kontrollbox" kommer jag att tydliggöra hur mycket den här typen av strategier faktiskt kan kosta när det kommer till livskvalitet. 

För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

JUHANI KORVO 

Legitimerad Psykolog