Oroar du dig ofta över att det är något fel på dig? Märker du att du ofta fastnar i tankeloopar som handlar om att du kan ha drabbats av någon sjukdom. Märker du att du ofta riktar uppmärksamheten mot kroppen - för att undersöka så att allt är i sin ordning. alternativt att uppmärksamheten snabbt dras till kroppen om du känner någon form av sensation. För att sedan snabbt eskalera till en orgie av orostankar. Kanske får du ofta tankar på att det du känner kan handla om en livshotade sjukdom, t.ex cancer. Har du märkt att du ofta söker hjälp hos vården eller ringer vänner/ bekanta för att lugna ner dig – eller höra vad de tänker om dina symtom? Har du märkt att du ofta sitter och Googlar notoriskt för att hitta något som säger emot din rädsla - men som ofta lämnar dig ännu oroligare efteråt? 

​Kontrollerar du ofta att spisen är avstängd eller att alla dörrar/ fönster är låsta? Gör du det flera gånger? Tvättar du händerna överdrivet ofta (innan Covid-19 ska tilläggas)? Har du återkommande skrämmande tankar om att du kan skada någon eller tankar på att utföra någon dum tvångshandling bland människor? Om du svarar ja på någon av frågorna ovan så är det möjligt att du lider av tvångsproblematik eller OCD (obsessive compulsive disorder) som det även heter. 

Tidsaspekten och oro
Nu när en tid förflutit efter utbrottet i Wuhan är det intressant att blicka tillbaka och analysera hur utvecklingen gällande oro, samt oros- och rädslorelaterade beteenden förändrats i populationen över tid. Den här återblicken bygger på egna observationer utifrån media, twitter, facebook, m.m. I den andra delen av artikeln fokuserar jag sedan på varför inte alla reagerar med oro på samma gång och vilka fördelar det här med för med sig för människan som grupp. Avslutningsvis får du några tips på hur du bland annat kan träna din uppmärksamhet och hantera en orolig hjärna. 

En sak som är svårt att undvika att lägga märke till är hur coronapandemin lagt sig som en våt filt över samhället. Många oroar sig för den egna hälsan, men kanske ännu oftare för hur nära och kära kommer klara sig. Parallellt med denna oro finns det andra som verkar kolugna och som ogärna ruckar alltför mycket på sin livsföring. Hur kommer det sig? Vad är det för faktorer som gör att vi reagerar så olika? Hur har corona påverkat oss över tid? Vilka beteenden har den gett upphov till? Vad är det t.ex. som gör att folk gått bananas i affärerna och tömt alla hyllor med toalettpapper -detta i ett land som har skog så långt ögat kan nå? Varför har den stora osäkerheten kring corona varit en faktor som spätt på oron?  
​
Förutom coronaoro finns det också en annan oro som handlar om det egna arbetet och ekonomin. Hur kommer det gå för mig om jag blir varslad? Kommer mitt företag gå i konkurs?  Varför uppstod det en stark polarisering mellan åsikter? Vilka faktorer har legat till grund för konflikter mellan människor och olika synsätt? I denna artikelserie kommer jag fördjupa mig i hur corona påverkar oss människor. Jag kommer att besvara frågorna jag ställt ovan och många fler. Så häng med kommande veckor!

Hjärtat bultar, pulsen rusar, det känns som att du knappt får luft, huvudet snurrar och det känns som ett cementblock landat på din bröstkorg – panikångest, en folksjukdom.

Vad är panikångest? En panikattack är en mycket obehaglig upplevelse. Det är en intenisv rädsla där kroppen går igång på alla cylindrar. Vanliga reaktioner är att hjärtklappning, tryck för bröstet, yrsel, tankar på att man skall dö, göra bort sig, svimma, osv.

Idag fortsätter jag att fördjupa mig i ämnet ångest. Jag går bland annat igenom hur inlärning och  hantering av känslor och tankar kan påverka ångest. Jag avslutar sedan med hur ångest faktiskt kan vara något positivt och ger några tips på vad du kan göra för att hantera ångest.

Ångest och vad du lärt dig. En faktor som påverkar känslighet för ångest är din inlärningshistoria. Med detta menas alla de erfarenheter du varit med om under livet. Har du varit med om många tuffa saker under uppväxten så har sannolikt ditt stressystem fått vara igång oftare. Stressystemet har helt enkelt lärt sig att det är en “farlig” miljö. Då är det möjligt att du blivit mer sensitiv för potentiella faror, något som gör att du lättare reagerar med stress/ ångest. (Se gärna artikeln associationsinlärning för ytterligare fördjupning.)

​Vad är ångest? Ångest är en helt naturlig reaktion och något som alla människor upplever till och från. Reaktionen styrs av autonoma nervsystemet och står utanför viljemässig kontroll. Även om ångest kan upplevas som mycket obehaglig så är den inte skadlig. Faktum är att ångest fyller en viktig funktion när det kommer till överlevnad.

Ångestens intensitet kan variera allt från att vara en vag och molande obehagskänsla till något riktigt obehagligt då hela kroppen är i beredskapsläge. När kroppen är i fullt beredskapsläge så är den redo för att slåss eller fly (fight or flight tillstånd). Kännetecken för detta tillstånd är hjärtklappning, ökad puls, yrsel, snabbare och ytligare andning. Det här är en reaktion som tjänar syftet att vi ska kunna överleva om vi utsätts för livshotande fara. 

​Depression och smärta brukar hänga ihop. Många som haft smärta en längre period brukar med tiden utveckla depression. Ungefär hälften med långvarig smärta gör det. Depressionsgraden varierar från lindrig till svår, där de flesta brukar ligga på lindrig eller medelsvår grad.  ​Det kanske inte är så svårt att förstå att smärta över tid kan ge ett sänkt stämningsläge. Men att det också fungerar tvärtom kan kännas mindre logiskt. Alltså att depression kan leda till mer smärtproblematik.

Depressionen förstärker sig själv: Depressionssymtom  leder som jag beskrivit i föregående artikel lätt till fler dåliga beteenden som ger näring till depressionen. Ett speciellt symtom som driver negativa beteenden är förlorad motivation. Med förlorad motivation är det lätt hänt att man börjar dra sig undan sådant som tidigare varit roligt. Helt enkelt för att det inte känns kul längre. Kanske tänker du att du skall börja göra saker SEN, när lusten är tillbaka. Under tiden så sitter du hemma ensam och börjar skapa dig dåliga vanor/ beteendemönster. Exempelvis dövar du tomheten och nedstämdheten med långa stunder framför TV:n/ datorn, undviker träning och mänsklig kontakt. Du fastnar också mer och mer mellan dina öron. Du funderar och grubblar. Du försöker gräva dig ur gropen du trillat ned i. Resultatet är ofta att du blir MER ledsen.

 Gör som jag säger 
“Ät inte den gula snön, du kan bli sjuk, det är farligt!”
Det är ett ganska bra råd. De orden har en direkt påverkan på en 3-årings beteende. Han kanske stannar handen som är på väg till munnen och tittar på sin pappa. Pappa kanske ser lite läskig ut; arg eller svart i blicken. När pojken slänger ner den gula snön på marken ser pappa lite mindre läskig ut, han kanske till och med ler, blir varmare i blicken och lyfter upp sin son. “Jättebra, kom nu så tar vi pulkan och skyndar oss till backen!”

I dagens artikel fortsätter jag där jag slutade förra gången. Jag kommer gå igenom hur associationsinlärning kan skapa problem vid psykisk ohälsa. För att göra det lättare att förstå kommer jag gå igenom hur ofrivilligt jag satte 50 psykologer i skräck (liten överdrift) med hjälp av den här mekanismen.

​I dagens artikel fortsätter jag där jag slutade förra veckan. Principerna som jag beskrivit i första delen av den här artikeln härstammar från psykologen B F Skinners forskning (från mitten av förra århundradet). Inlärningsprincipen kallas operant betingning eller konsekvensinlärning. Det här är en mekanism som styr dig dagligen, i nästan allt du gör.

Vad är det som driver mänsklgt beteende? Vad det är som gör att vi gör MER av vissa saker och MINDRE av andra. Det är något jag kommer förklara utifrån psykologiska inlärningsprinciper. Det är principer som inte bara är centrala vid utveckling av psykisk ohälsa, utan något som styr oss dagligen i allt vi gör. Inlärningspsykologin är nyckeln till att förstå varför människor gör som de gör. 

Idag fortsätter jag där jag avslutade förra gången. Temat är fortsättningsvis ”dåliga strategier” och drivkrafter bakom. Det blir fler exempel på inboxningsbeteenden och beteendeanalyser i dagens artikel.