ASSOCIATIONSINLÄRNING (KLASSISK BETINGNING) DEL 2

I dagens artikel fortsätter jag där jag slutade förra gången. Jag kommer gå igenom hur associationsinlärning kan skapa problem vid psykisk ohälsa. För att göra det lättare att förstå kommer jag gå igenom hur ofrivilligt jag satte 50 psykologer i skräck (liten överdrift) med hjälp av den här mekanismen.

Associationsinlärning och psykisk ohälsa
När det kommer till psykisk ohälsa så spelar associationsinlärning en mycket viktig roll. I korthet handlar det om att många stimuli som tidigare inte varit ”farliga”, blir just det. Så hur går den här processen till? För att göra det tydligare så ska vi nu titta närmare på tre stimuli som till en början är neutrala, men som efter inlärning kommer att trigga en obehaglig reaktion i kroppen. På psykologspråk heter de att de går från att vara neutrala till att vara betingade. Nu skall vi undersöka hur den här betingningen går till. Som hjälp tar vi in Hanna som du träffat i tidigare artiklar.
 
Följande tre stimuli är initialt neutrala (eller de har åtminstone inte någon negativ koppling).

• Folkmassa på stan
• Köpcentrum
• Bjällerklang

 
Hanna älskar att gå på stan och hon går gärna runt i köpcentrum om hon har tid över När hon går på stan har man redan dragit igång julpyntningen och i högtalarna ljuder det julsånger. Det är mycket folk på stan. Något som inte bekommer Hanna, för hon tycker ofta att det är trevligt med folk i rörelse. Men vad som sker härnäst är att Hanna får en panikattack. Det är hennes första. Vad som sker specifikt kan du läsa mer om i artikeln VARFÖR ANVÄNDER VI DÅLIGA STRATEGIER? Känslan av att hon skall bli galen är fruktansvärd hon kan knappt få luft. Mitt i den här fruktansvärda upplevelsen hör hon hur det skrålar bjällerklang, bjällerklang i högtalarna. Hon upplever att den spelas så högt att hennes trumhinnor håller på att sprängas.
 
Vad tror du har hänt med de neutrala stimuli jag presenterade innan?

• Folkmassa på stan
• Köpcentrum
• Bjällerklang

 
Varken folkmassa på stan, köpcentrum eller bjällerklang hade tidigare någon negativ koppling.
Men efter den första panikattacken i ett köpcentrum i en folkmassa medan bjällerklang spelades så har detta förändrats. Dessa stimuli har nu börjat förknippas med panikattacken och sannolikheten är stor att de i framtiden kommer att trigga en icke-viljestyrd reaktion – en stressreaktion. Stressreaktionen i sig blir sedan möjligtvis starten på en ny panikattack. Helt beroende på hur Hanna hanterar stressreaktionen. Möjligtvis leder bjällerklang inte till en så stark sådan, men åtminstone lär den väcka obehagliga minnen och trigga obehag.

• För hundarna var det klocka ->  salivering
• För Hanna: folkmassa, köpcentrum och bjällerklang -> stressreaktion i kroppen.

 
Vid psykisk ohälsa är det vanligt att fler neutrala stimuli med tiden ”smittas” och blir ”farliga”. För Hanna skulle det kunna handla om att hon vartefter tiden går börjar sammankoppla alla affärer med obehag eller alla julsånger, osv. hur det här går till i detalj kommer jag skriva mer om framöver.
Med tiden riskerar alltså fler och fler stimuli att bli potentiella triggers för oönskade känslor eller kroppsreaktioner. Innan det är dags att summera den här artikeln så tar vi ett exempel till på hur associationsinlärning fungerar.
 
Rundgång
För ett drygt år sedan höll jag i en utbildning om smärtproblematik för psykologer. Det var en relativt stor sal så jag hade headset på mig för att även de som satt längre bak jag skulle kunna höra mig. När jag föreläser eller utbildar så rör jag gärna på mig i rummet. Det är ett medvetet val för att hjälpa åhörare att bibehålla uppmärksamheten, samtidigt som jag får några extra steg på min stegräknare. Vad som hände denna gången var dock att det började tjuta i högtalarsystemet så fort jag rörde mig för långt åt sidorna i föreläsningssalen. Helt enkelt för att jag kom för nära högtalarna och det uppstod rundgång.

Definition av rundgång: ljudet förstärks mer och mer för att mikrofonen plockar upp högtalarnas ljud som sedan kommer ur högtalarna igen för att återigen fångas av mikrofonen. Ett jäkla tjut.

Vid ett högt tjut (obetingat stimulus) så reagerar kroppen med en stressreaktion (obetingad respons). Innan första tjutet så var det ingen i lokalen som reagerade på att jag rörde mig fritt i rummet. Efter första tjutet (och några till som följde innan jag fått ordning på utrustningen) kunde jag däremot notera hur folk började förbereda sig för ett tjut när jag rörde mig för mycket. Jag kunde se hur axlarna reste sig (tecken på liten stressreaktion/ vaksamhet). Jag kunde se hur vissa var på väg att lyfta händerna mot öronen.  Vad som låg till grund för de här beteendena är intressant. Många i lokalen fick nu en icke viljestyrd reaktion i kroppen av att jag rörde mig. Det triggade igång stresshormoner. Se bilden nedan.

Det hade skett en inlärning där ett tidigare neutralt stimulus (min rörelse) nu resulterade i en betingad reflex (stressreaktion). Med andra ord hade min rörelse blivit sammankopplad med ett tjut. Efter att tjutet triggats ett antal gånger av min rörelse så behövdes det inte längre ett tjut för att trigga en stressreaktion.  Nu räckte det med att jag rörde på mig. A hade börjat förknippas med B. Det hade alltså skett en inlärd relation mellan min rörelse och tjut i högtalarna. Kan du se likheterna med Hannas exempel som jag skrev om tidigare?
 
Sammanfattning: i dagens och tidigare veckors artiklar har jag gått igenom grundläggande inlärningspsykologi. Jag har presenterat två typer av inlärning som styr oss dagligen i allt vi gör (åtminstone nästan allt). Jag har förklarat hur olika beteenden blir förstärkta utifrån de konsekvenser de leder till. Jag har även gått igenom hur tidigare neutrala stimuli efter inlärning kan börja trigga icke viljestyrda reaktioner. De här icke viljestyrda reaktionerna kan sedan leda till förändringar i beteenden eftersom de påverkar förstärkningsmekanismer. I klartext kan ett neutralt stimuli (gå på stan) nu bli förknippat med (ångest), vilket leder till att jag väljer beteendet ”stanna hemma” istället.
 
Men vet du vad? Det finns något som ruckar helt på de här förstärkningsmekanismerna. Ruckar på dem ordentligt. Som gör att allt det jag beskrivit om inlärningspsykologi kan slås ur spel. Nämligen språket. Utan vår språkliga förmåga hade vi behövt uppleva följande saker för att lära oss att man helst ska undvika att:

• Bli påkörd av en bil
• Lägga handen på en orangefärgad spisplatta
• Trilla ner från toppen av ett träd.

 
Nästa vecka kommer det bli extra spännande för då gör Henric Hagelberg ett gästinhopp. Henric är en av Sveriges främsta inom området och kommer ge en kort introduktion till hur språket påverkar inlärning och förstärkningsmekanismer.

För mer information om hur smärta, värk och stress fungerar och hur du undviker att det tar över ditt liv ladda ner vår gratisbroschyr HJÄRNAN STYR ALLT!

JUHANI Korvo 

Legitimerad psykolog